Råttingarna i råtthimlen

N var snäll och körde oss till veterinären, jag lovade henne ett paket rök som jag för övrigt glömde att köpa när vi var i affären.

Jag har aldrig träffat en så underbar veterinär, även om de allra flesta varit bra. Hon gav Norping och sen Amy bara lite sömnmedel, så de blev "operations sövda" som hon kallade det. Det minskade stressen av att bli fasthållen, och de fick gå tillbaka i reseburen och somna tillsammans. De somnade med huvudena ihop.. När de var helt borta så tog hon undan dem och gav dem varsin spruta rakt in i hjärtat för att vara helt säker på att de inte på något vis skulle överleva. Sen fick jag tillbaka dem så jag kunde klappa dem lite, jag tog några kort på dem också..

Hon trodde som jag misstänkte att Norpan fått en tumör nånstans där i huvudet, idag när jag tog ur dem ur buren så såg jag att hon inte riktigt kunde röra sig som hon brukar. Det var det enda rätta att göra för henne såklart, och för Amy med. De behövde varandra..

Sen hämtade veterinären dem i deras lilla handduk, bar dem försiktigt och berättade precis hur det går till. Man kremerar dem ju såklart, sen finns det en skog där skogsägaren låter alla kremerade djur från vårt regionsjukhus hamna. Veterinären visste inte var, för det är hemligt, men jag tycker att det låter jättefint. Hennes egna vovve var också där ute i skogen.. Det är skönt att veta att de inte hamnar på nån soptipp!

Nu börjar jag gråta när jag skriver om det här..

N och jag drog ut till shoppingcentrat här vid oss, hon skulle ha nåt linne och jag köpte ett läppglansgrejs, för att den var söt. Vi tog en vända på Maxi och köpte BenJerr, den nya, och en matpaus på Max..