Dagen som försvann

Det lyckas alltid försvinna en dag när jag vänder på dygnet. Med allt vad det innebär. Trots att det blir medicindoser över så tror jag inte det är nån fara, det går ju egentligen bara några fler timmar än vad som är tänkt, värre är det med listan! Mitt system har ju fungerat så bra! Inte perfekt för inget fungerar ju perfekt för en sådan som mig, men bättre än utan. Jag försöker påminna mig själv om att det funnits veckor där inte ett skit blivit gjort, månader, och att ett litet baksteg inte är hela världen. Om det inte varit för att det var sovrumsdag idag (igår) och det "dåliga" lakanet ligger i.. Så vi gjorde ett undantag och flyttade på saker.

Sitter här med kaffe och tar igen några serier.

Ett enormt stressmoment är att jag måstemåstemåste kontakta den riktiga världen och göra det på dess myndighetstider! Banken, CSN och fkass. För jag kommer inte hinna få ordning på bostadstillägget innan månadsskiftet. Vem fan behöver betala hyra, right?

Ångesten över det säger "shoppashoppashoppa! Liiiite bara??". Och man ba: äru dum i hela huvudet?? And so on..

Aja, nattdagar igen, vilka är med mig?