tisdag 31 juli 2012

Josef & jag..

Igår kväll dök det upp en låt i mitt huvud, det brukar göra det ibland. Det var "Innan vi faller" av Josef Zackrisson, basist till bland annat Winnerbäck, som släppt en enda skiva. En fantastisk jävla skiva. Tydligen går den inte att få tag i längre, men jag äger en kopia. Skivan låg såklart i cdhyllan där den skulle, och jag hittade bara två av hans låtar på tuben. Jag nöjde mig med dem igår kväll och tog fram skivan nu.

Det är tio år sen (!!!) han släppte den, men den är fortfarande lika bra.

Nähäpp, tydligen går den inte att lägga in i bloggen, för jag hittar den inte. Josefs låt "Lys min väg" hittar ni här, klicka för fan, klicka och lyssna.

Nu ska jag lyssna på "Innan vi faller"!

Hon har tappat sina vita vingar
o sin glitterklädda helgonring
i hennes dröm är hon vackert målad
o av det svarta ser vi ingenting

Hon säger världen är inte särskilt vacker
o inte heller hennes svaga kropp
nästan förruttnad av all dålig vana
o så spriten och nån drog förstås

Innan vi faller
innan jag följer dig hem
innan vi ramlar ut ur rytmen igen
innan du gömt dig
eller ens tänkt tanken en gång
har jag hittat dig där.. skrämd ihjäl

Hon har bestämt 
att det är hon som bestämmer
för ingen annan håller med ändå
har ingen kraft o ingen lust att förklara 
att hon är mer än så

Har du lyckats nu käraste broder
det som fattas, fattas inte oss
ingen saknar nån de inte känner
o ingen svag orkar längre slåss

Innan du dömer mig
innan du rättar mig igen
hinner du lyssna i några sekunder
innan vi ramlar, rasar ut i mörkret igen
har jag hittat dig där.. skrämd ihjäl

om du visste att var dag var natt
försöker du inte finna vart du vart
om du visste hur 
då skulle du vara här nu

Innan vi faller.. 

lördag 28 juli 2012

Ett år sen, den 28:e Juli. Slutet.


Telefonen väckte mig tidigt på morgonen, när dagpasset gick på uppe på lungkliniken antar jag. Mormor var än en gång medvetslös på morgonen, eftersom hon inte ville sova med masken på. Jag tog mig dit så fort jag kunde, gick bara ut med hunden så hon fick kissa innan, och gav henne mat.

När jag kom dit hade de satt på henne masken för att försöka få ner kolmonoxiden. Läkaren tog in mig på kontoret för ännu ett möte, han pratade om att de inte kunde göra mer. Att han träffat betydligt yngre människor som också valt bort masken. Ärligt talat skulle inte jag heller ha velat leva så.. De försökte få tag i min mor men hon svarade inte på de nummer hon gett dem. Jag satte mig inne i Mormors rum, jag hade en bok med mig i väskan som jag hade färdigpackad sen tidigare. Klockan var kanske nio tio på förmiddagen. Mormor började röra på sig, hon försökte få av sig masken och jag gick in till läkaren och sa det, jag sa att han skulle ta bort den. Jag fick lov att ta det beslutet.

Läkaren och sköterskan kom in och kopplade ur allting. Mormor var inte riktigt vaken, hon vred sig och sa ”jag vill sova..”, och jag svarade ”sov du Mormor, jag är här”. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna längre, och läkaren la armen om mig och sa att jag gjorde rätt.. Jag sa nåt om att ingen annan var där. Mormor fick morfin, och jag satt bredvid hennes säng. Personalen drog sig undan och stängde dörren om oss. Hon ville inte att jag skulle ta på henne utan viftade undan mig. Efter en stund satte jag mig i fåtöljen vid fönstret i stället.. Sköterskan kom in och sa att de till slut fått tag i min mor, hon hade sagt att hon skulle ”försöka” komma. Jag kunde inte göra annat än att sitta där och se på när Mormor vred sig oroligt i sängen, jag bad till döden att han skulle komma fortare, det var så plågsamt att se på.

Efter ett par timmar kom sköterskan och frågade om jag ville ha Mormors lunch, det var ändå ingen som skulle ha den, men jag tackade nej. Jag åt några bitar av kexchokladen som jag hade köpt åt Mormor tidigare. Jag smsade C och bad henne ta ut min hund, men att hon skulle lämna hunden i lägenheten sen, för att jag inte orkade träffa henne, och det gjorde hon.

Det gick några timmar till och jag kunde inte göra nåt annat än att sitta där, kanske läste jag lite, det minns jag inte. Jag gick och kissade en gång i alla fall. Jag grät emellanåt, tyst för att inte störa Mormor.

Strax före klockan fyra så kände jag skiftningen, jag kan inte beskriva det på nåt annat vis. Jag kände när hon släppte taget. Hon slutade vrida sig och jag reste mig upp för att lägga över henne filten som hon sparkat av sig när jag försökt lägga på henne den, hon lät mig göra det nu. Precis när jag står över henne med filten så kommer min mor. Hon hade valt att jobba istället för att komma till sjukhuset. Jag satte mig igen i fåtöljen och min mor började ropa till Mormor att hon var där, jag orkade inte argumentera med henne. Jag var rödgråten och huvudet kändes som om det skulle sprängas. Som om det inte fanns någon vätska kvar i kroppen.

Mormor slutade andas tio minuter senare, men som jag sa så var hon inte kvar då. Min mor hämtade sköterska och läkaren också antar jag som kom och lyssnade på hjärtat, det hade stannat. De frågade om vi ville vänta medan de gjorde i ordning henne för att sen säga adjö, men jag bad om huvudvärkstabletter och sa att jag skulle gå. Vad morsan ville göra sket jag fullständigt i.. Men hon gick också, hon gick efter mig och tyckte att jag var konstig som inte väntade på henne, det var då jag upplyste henne om att hennes begravningsplaner var oacceptabla.

Jag tog mig hem på nåt vis, jag trodde att jag skulle falla till marken flera gånger, men jag tog mig hem. Jag gick väl ut med hunden antar jag, sen la jag mig på sängen och stirrade upp i taket och upprepade för mig själv att Mormor var borta, att Mormor var död. Att jag var helt ensam.

Jag vet inte om jag sov, jag tror inte det. Jag var i nån slags dvala. Nån gång under kvällen eller natten gick jag upp och duschade, det minns jag. Jag vet inte varför.

För ett år sen satt jag passivt i sex timmar och såg på medan den enda viktiga personen i mitt liv kvävdes till döds, efter att jag bett dem sluta behandla henne. Jag trodde inte att jag skulle överleva. På nåt vis har jag gjort det, om man vill kalla det här att leva.  

fredag 27 juli 2012

Ett år sen, den 8:e till 27:e Juli.

Vi måste prata allvar igen. Jag sover knappt om nätterna och vaknar av att jag inte kan andas, i morse var inte paniken långt borta. Jag vill skriva om saker jag inte kunnat skriva eller prata om. Ärligt talat förstår jag inte folks reaktioner de gånger jag faktiskt har berättat saker. Kan de inte föreställa sig vad jag pratar om? Tycker de inte att det är "så farligt" eller vet de inte vad de ska säga?? Men ja, vi börjar där vi slutade sist.

Dagarna mellan den 8:e och 27:e Juli är dåligt uppdaterade. Jag fick över det allra sista från huset med hjälp av Grannen Ovanpå, jag sov, jag rensade lite och hittade saker som jag inte trodde fanns kvar. Grannarna har matat mig tydligen, såg till att jag åt. Jag var så tacksam, och är så tacksam för de grannar jag har och hade, utan dem hade de kommande dagarna varit omöjliga. Jag åkte iväg när jag var tvungen, och nån tog hand om min hund, nån fixade så jag kunde vara borta. Jag trodde att jag kunde landa, och försökte väl göra det, när huset var klart och livet kunde återgå till nån slags normalitet.

Det är mycket som jag inte minns runt den här tiden, men andra saker är kristallklara.

Telefonen ringde och väckte mig den 23:e. Personalen på servicehuset hade hittat Mormor medvetslös på morgonen när de skulle fixa frukost. De ringde ambulans och hon hamnade på IVA. Jag ringde väl dit antar jag, det gjorde jag varje gång hon blev inlagd, och det hände relativt ofta på grund utav sin KOL, men aldrig har hon åkt in medvetslös. Jag åkte dit vid ett, tydligen åkte jag hem en vända och återvände vid fyra, medans M tog hand om min hund. Mormor ville inte ha masken som hjälpte henne att andas och hon fick prova att vara utan, hon var trött och somnade. Jag satte mig i deras väntrum och drack uselt kaffe, jag vågade inte gå hem ifall hon blev sämre, och jag trodde att hon skulle bli det, men hon sov lugnt och vid nio på kvällen så åkte jag hem. Jag vet inte var min mor var, inte var hon där i alla fall. Jag tror att nån ringde henne, endera servicehuset eller sjukhuset, men jag hade ju koll på allt så hon behövdes inte. Jag hade äntligen bestämt mig för att sluta curla henne, sluta ringa och tala om för henne vad hon borde göra, hur man beter sig som folk, hur man visar omtanke om andra människor.

Mormor hade en anteckningsbok som hon skrev i, och när jag packade ihop saker åt henne, som jag alltid gjorde, så tog jag med den men hon orkade inte skriva själv utan jag har skrivit de sista dagarna.

Den 24:e Juli har jag lagt upp en bild från sjukhusets kulvert i bloggen. Det första jag gjorde var nog att ringa IVA och höra hur det var när jag vaknade, jag fick höra att Mormor mådde bättre, hon hade till och med ätit frukost, och skulle få flytta till lungkliniken under dagen. Jag såg till att vara där och följde med henne upp till avdelningen, jag gjorde allt för att hon skulle känna sig trygg och såg till att hon hade allt som hon kunde tänkas behöva. Hon sa att hon visste att jag varit kvar på IVA kvällen innan, hon "visste" att jag suttit bredvid henne. Det gjorde jag inte eftersom jag inte ville väcka henne, men hon kanske kände att jag var där ändå. Hon fick köttbullar och potatismos på eftermiddagen, och tyckte att det var gott. Jag tror att hon åt mest för att jag var där..

Den 25:e Juli. Från anteckningsboken "Kvar på lungkliniken. (Min mor) kom på em och tog med en räkning. Var här en stund och det var trevligt. Anna kom på kvällen och betalade räkningar. Hyra, el, hjälpen på servicehuset, energibesiktning för huset (den morsan kom med) plus räkningar åt Anna (kronofogden, ellos och CSN för 2011) Anna är mycket tacksam! Fick fisk och tyckte det var gott." För Mormor var det viktigt att jag blev skuldfri och såg till det när hon fick pengarna för huset. Jag tyckte väl inte att det var så akut att betala dem exakt den månaden, men Mormor tjatade och jag gav mig. Morsan berättade i efterhand att när hon var där så var Mormor jättetrött och dålig. När jag var där var hon pigg och glad, vi skämtade om saker och pratade på som vanligt. Jag tog ett par kort på henne när jag höll på med telefonen och hon ser nöjd och glad ut. Tagen av allt som varit naturligtvis, men ändå pigg. Jag har inte visat morsan bilderna, jag har inte visat nån bilderna, för jag vill ha dem för mig själv. Mormor skickade hem mig när jag nästan satt och sov i stolen..

Den 26:e Juli skriver jag i bloggen "Det här kommer knäcka mig. När inget längre finns kvar.. Jag försöker samla mig för mötet som jag är ombedd att komma till. Möte med läkaren. Jag är glad att det är jag som får ta de här besluten, på sätt och vis. Jag är glad att de vänder sig till mig istället för andra. Men det är omöjliga beslut. Jag kan bara hoppas på att hon själv vill idag.. Igår ville hon, inatt inte, så jag vet inte." De fick inte tag i min mor, så jag fick ha möte med läkaren. Han förklarade för mig, och hade förklarat för henne, att om hon inte använder masken så kommer hon att dö. I anteckningsboken står det kortfattat "Åt frukost, smörgås fil och te. Åt inte maten. Anna kom vid två." och där är den slut, det står inget mer.

Den 27:e Juli, för exakt ett år sen idag. Jag var på sjukhuset, hunden var hos C. Mormor ville inte ha masken, läkaren var frustrerad, jag var frustrerad och min mor hade inte lämnat nåt nummer som hon kunde nås på och hon ringde heller inte och hörde hur Mormor mådde, varken till mig eller till sjukhuset. Mormor var trött och förvirrad, hon hade lungsvikt och fick inte ur sig den gamla luften, så hon blev förgiftad av sin egna kolmonixid. Jag köpte risifrutti åt henne som hon snällt åt, och fixade näringsdrycker åt henne eftersom hon inte orkade äta maten. Jag ringde nattpersonalen för att vara säker på att de visste att de skulle ringa mig om det var nåt, jag var på standby och skulle försöka sova lite.



torsdag 26 juli 2012

Och ringde och ringde..

Jag är ingen solstråle när jag inte får sova mer än fyra fem timmar och väcks av en envis jävla telefon som ringer med jämna mellanrum.. Trött, rastlös och sur..

Jag hade en lista igår, och det gick bra, jag har en lista idag och den orkar jag inte ens tänka på för hela dagen blir förstörd när jag vaknar så här.

Nyss erbjöd jag visst mina internet-snokar-tjänster till det lokala katthemmet, tydligen kände jag för att göra en god gärning. Ah well..

/emo

onsdag 25 juli 2012

Telefonen ringde..

Normalt sett blir jag jääääävligt grinig om jag blir störd av till exempel telefonen innan jag fått i mig båda mina muggar kaffe! Men nyss ringde kompisens pappa! Haha, jag har inte pratat med honom på flera år, delvis för att jag inte riktigt orkade babbla med honom, och sen gör mitt mående att jag stänger av mig från allt och alla och sen känner jag mig dum och då vill jag inte prata för att jag känner mig dum.. Och så vidare, en negativ cirkel.

Men det var kul att prata lite med honom! Han lät pigg och glad! Nu lär det väl inte bli nån flytt till grannstaden för honom, och ingen fiskedag för oss. "Men du får inte göra illa fisken..", sa jag. "Nejdå, jag slår ihjäl den på en gång!", svarade han! Haha, skruttgubben..

----

Inte terrorringa Annan... *sad face*

Men vad faan..

Happ, insåg precis att jag missat tiden hos sköterskan! Första tiden efter hennes semester.. Jag har tänkt på den i veckor "den 24:e, den 24:e, den 24:e", men ändå var det helt bortblåst idag. Visserligen sov jag väl.

Nu fick jag hicka också..

Annars, förutom att glömma saker, så har jag väl mest spenderat dagarna med att gräla med folk på the internet machine. Närmare bestämt på fejjan. Om hunduppfostran. Jag? Jag är en genomusel hundägare som faktiskt "tar tag" i min hund när hon gör nåt hon inte ska, typ försöker äta upp SatansCollien. Istället ska jag kasta mig baklänges in i buskarna och ge hunden godis.. Antagligen orsakar jag dödsångest när jag kramar henne och jag har inte ens vågat berätta att jag brukar spela trumma på henne. När jag gör det så viker hon ihop sig till en ostbåge och låter som en schimpans..


söndag 22 juli 2012

Me and my dog..


Den här bilden är jättegammal, men jag gillar den jättemycket! Hundskrället har inte ens fått vita hår i ansiktet än! Och ja, jag är ju lika mycket yngre jag.. Kan också vara den dåliga upplösningen på kameran som gör att min hud typ ser perfekt ut.. Ah, nu blev jag deprimerad av den istället..

Kom på att jag lixom inte lagt upp nån bild på mig själv, och det är för att det i stort sett inte finns några bilder på mig eftersom jag har en extrem aversion mot kameror.

fredag 20 juli 2012

Ska vi prata om det här med shoppingen?

Jag vet ju bättre än att åka och handla när jag är hypo.. Det gick lite överstyr, kan vi säga!

Vi börjar med listan jag hade gjort.

  • Bajspåsar (Rusta, it haz döskallar, I rest my case)
  • Solcellslampor (Billiga på Rusta)
  • Mjölk
  • Knäckebröd
  • Block
  • Kattsand
Så vi åkte till Willys, där de har kattsanden som jag föredrar. De hade för övrigt bara två påsar kvar av den, och när jag stod och höll i mjölken så ringde grannen bredvid mig och ville ha två av den kattsanden och två av en annan kattsand. Nån mjölk fick jag för övrigt inte med mig därifrån, jag har ingen aning om var jag gjorde av den..

  • 2 Kattsand (den bra)
  • 2 Kattsand (till grannen)
  • Blomjord 
  • 2 Spenatpizzor (de finns bara där så jag passade på!)
  • Vegetarisk middagskorv
  • Vegetarisk wienerkorv 
  • Toapapper 
  • Knäckebröd
  • Ost
  • 2 paket kaffe
  • Kesella rabarber
  • Kesella hallon (testa! sjukt god!)
  • Skor (haha, inte bara skor utan skejtskor tydligen)
  • Bröd
  • Äpplen
  • 3 lättdrycker
Det satt en otroligt liten söt pojk i kassan som frågade mig om middagskorven var god och jag stirrade på honom och sa att "du vet att den är vegetarisk va...?", men han var vegetarian (pluspoäng) och vi pratade lite om korv. Skorna var för övrigt på en jättejättebra rabatt! De hade kostat över fyra hundra och kostade 159 spänn eller nåt sånt..

Men vi åkte över till Rusta! Det är ju här det alltid går överstyr med nomzet..

  • 2 påsar Chupa chups (klubbor, två för 20)
  • 2 Vacumpåsar (som jag älskar vacumpåsar!)
  • Snickers, tio pack
  • Gaständare 
  • 4 paket bajspåsar (med döskallar!!)
  • Pläd (men asså, jag har en sån fast vinröd den är jätteskön, nu har jag en svart också)
Eftersom jag glömde mjölken och eftersom att Ica Maxi tydligen har min kattsand även om den kostar några kronor extra (fortfarande billigare än de dyra) så drog vi dit!

  • Mjölk
  • Tops (hittade äntligen Johnson & Johnson)
  • Munkar (...)
  • 4 påsar kattsand (den bra)
  • BB Cream (har ju letat efter den..)
  • 2 burkar glass (två för .. inte vet jag, nånting!)

Solcellslamporna, undrar ni nu? De var slut.. Och jag hittade inget block i rätt format.. Jo-rå-så-att-eh..

onsdag 18 juli 2012

Bortskämd Anna tar en snabbis med er..

Ibland blir jag bara så där glad och tacksam.

Jag och grannen ovanpå, granne G, har varit och handlat. Hon vet att jag inte har nån att be om skjuts här i stan, det tar nästan en timme för Pappa att ta sig hit, och ställer upp på mig. Ja, herrgud som hon ställer upp på mig, ni vet ju att hon kört mig till veterinären otaliga gånger.

Jag behövde kattsand, och typ knäckebröd. Det var väl vad jag tänkt handla. Och mjölk och bajspåsar. Mja.. Jag kom hem med en anings mer kan vi säga, bland annat nya skor.. De var på rea!! En hel del nomz blev det, och en filt. Vi tog först Willys, de hade bara två påsar kattsand kvar, så vi tog en vända till Ica Maxi, men däremellan även en sväng på Rusta. Jag tror vi har varit ute i två timmar. Inte nog med att hon är snäll, hon är himla trevlig också. Och så håller hon lite koll på förvirrade Annan!

Nu sitter jag och väntar på att bästa M med sin gigantiska björnhund ska komma, hon har flyttat från gården men ville komma och ta en promenix med mig och bullen. Åhå så glad min lilla vovve kommer bli! Jag har lovat henne en överraskning men inte talat om vad.. Hon avgudar M och tror fortfarande att vi ska gå hem till henne när vi går förbi porten som hon bodde i, och björnhunden är en av (alla) hennes pokvänner! Jag brukar skämta om att de skulle få toksöta långhåriga pitbullvalpar, men det skulle jag så klart inte utsätta min hund för även om jag ville ta valpar vilket jag inte vill.

Jag kommer vara helt slut efter den här dagen, men det får det vara värt.

Har köpt BB cream också!! Yay..

tisdag 17 juli 2012

To do.

Vi sov länge i dag med, trots enkatts-väckningspatrullen Felix. Men! Jag har vikt tvätten som hängde och satt på Kenny som tvättar lite dukar och saker som jag har liggande (Mormors naturligtvis) och vill tvätta innan jag lägger dem på nåt bra ställe.

Imorgon ska jag ut och handla med grannen ovanpå, så jag måste nog upp lite tidigare än tre. Jag känner att det är lite dags för listorna igen, är ni med mig? Behöver nog köpa ett nytt block för det..

Säcken åkte igår, som det var tänkt. Nu ska det samlas till en ny.. Det kanske händer nåt här hemma, mest känns det som om jag har vaknat upp och ser allt på ett annat sätt. När det är mycket ångest och minnen så blir det omöjligt att skiljas från typ vad som helst, allt kan vara "bra att ha". Så när det inte känns så så får jag ju passa på lixom..

måndag 16 juli 2012

Farmor o Farfar.

Jag vet att jag har mycket negativt att säga om min uppväxt och familjesituation, och det har på många sätt och vis inte varit som det bör vara. Men sen har jag verkligen haft världens underbaraste mor och far-föräldrar.

Ikväll hittade jag en bunt med vykort, jag har samlat antar jag, och några får ni här. Alla adresserade till Fröken Anna..

13/6 -83 Visby
Hälsningar till våran lilla Anna. 
Här kommer flera djur hem till Dig. 
Vi har det fint på Gotland. 
Då vi kommer hem skall vi träffas igen. 
Hälsa mamma och må så gott / Farmor o Farfar

24/6 -84
Hej Farmors och Farfars tös! 
Nu är vi återigen på Gotland. 
Solen skiner. 
Vi har sett flera sådana här hästar och
 även många får o kor. 
Hälsningar till Dig o mamma från Farmor och Farfar

19/6 -85
Glad midsommar Anna. 
Här får Du en hälsning från Farmor och Farfar. 
Äntligen har vi fått sol o värme. / Din Farfar

14/6 -86 Gotland
En hälsning från Farmor o Farfar.
 Vi ha sol o fint väder. 
Alla fåren o hästarna (skogsrussen) är ute o betar.
 Här finns även 50 getter på en gård. 
Som du ser även Pippi, Annika o Tommy hälsar. Din Farmor o Farfar

1/7 -88 Gotland
Hej våran lilla Anna. 
Här kommer (teckning av sol)-hälsningar i mängder. 
Vi tror att vi kommer få det fint med fler varma dagar.
 Vi ska spara fina dagar till Dig också.
 Hälsa mamma, Mormor o Morfar. 
Många kramar till Dig från Farmor o Farfar

26/6 -89 Hejde
Här kommer till vår tös "varma" o hjärtliga hälsningar.
 Ja här är verkligen varmt o soligt. 
Vi har firat midsommarafton på ett ställe som heter Hörsne. 
Där fick vi hembakad limpa o hembryggt öl. 
Hälsn till Dig o mamma. Farmor Farfar 

Allt i Farfars prydliga handstil. Jag blir varm i hjärtat.


Hepp!

Inte lika sur och grinig idag.. Jag blir lätt det när mina rutiner och sånt rubbas.

Idag är det måndag, jag kom på mig själv att längta efter Måndagskörens halleluja-sång när grannen högst upp drog upp volymen här i helgen.. Inte för att det var nåt fel på musiken i sig, men jag var väl inte lika sugen på metal som han var.. Jag har en Matchbox 20-period igen.


De är sketabra, Rob Thomas (sångaren) är så jävla snygg att jag dör litegrann varje gång jag ser honom och han är en av väldigt, väldigt, få artister som jag står ut med att lyssna på livevideor från.

Jag ska peta ihop min säck, se om jag ramlar på grannen så jag kan tigga skjuts till Willys och köpa kattsand och sånt nån dag här snart, och sen vet jag inte. Jag har för mig att jag borde gå och handla men jag minns inte varför?

Jag är fortfarande lite velig angående hårfärgen.. Min otroligt söta lilla fransyska som jag har på fejjan tyckte att jag skulle köra på mörkbrun eller svart för att det har Scarlett, och jag använder en bild på henne som profilbild. Hon är min hjältinna (Scarlett, inte fransyskan som jag inte kan uttala namnet på) och jag vill påminna mig själv om att ha lite Scarlett-anda. Å andra sidan satt jag och kollade på mörkare röda färger igår.. En del säger att Manic Panic är bättre? Hela grejen med min personliga utvecklingsplan är ju att inte sitta fast i gamla hjulspår, och att peta i lite rött i hövvet känns väl som en ganska mild förändring? Det är ju inte så att jag skulle klippa av mig håret, never never ever.. Vad jag verkligen saknar är mina dreads, men det kostar massor att köpa nya, för att inte tala om att jag inte har nån som kan sätta i dem åt mig..


See? Precis lika awsome och fett jävla snygg live?


söndag 15 juli 2012

Eller jag vet inte..

Kanske lite tufft? Ge mig en åsikt någon..


Synd om mig idag..

Jag har då inte vaknat på rätt sida idag.. Inatt hade jag så ont i magen att jag trodde att blindtarmen hade gått eller nåt, med alternativen "jaha, då dör jag" och "jaha, jag måste opereras" vilket är i stort sett lika lockande alternativ båda två, så jag somnade om istället. Inte vet jag var blindtarmen sitter, jag har aldrig haft några problem med nånting, aldrig opererat en endaste liten grej, inga stygn, aldrig varit inlagd och jag har tänkt att det ska fortsätta så! Men det senaste året känns det som om jag åldrats tio år..

Men det gick över.. Det är väl mer troligt att min kropp inte riktigt har uppskattat att jag levt på jordnötssmör och sylt-mackor i några dagar.. Orka äta lixom!

Håret blev inge bra heller.. Inget är bra idag. Jag borde ha kört fyra timmar till, minst, känner jag.. Eller så gör jag om och rätt och bleker sönder topparna igen och färgar i den änden istället, jag tyckte ju om det.

Saknar denna där också..

/emo

lördag 14 juli 2012

Hon är rätt bra den där Inzi..

Jag blev lite inspirerad när jag pratade hårfärg med Inzi, självklart har vi använt samma hårfärg (pillarbox red) och bla bla eftersom vi är läskigt jävla lika på en massa punkter. Vilket ju är trevligt! Jag är i alla fall glad att jag hittade på henne på the internet machine och på den vägen är det. 

Jag, som alltid tänker innan jag agerar, tvättade håret för att gosa i ovan sagda färg, öppnar burken och inser att jag har en (1) handske.. Jag vet att den där färgen är omöjlig att få bort och att jag kommer se ut som om jag mördat nån, vilket inte skulle göra min "farliga" image här på gården bättre.. Vi kan prata mer om folk som är rädda för mig en annan gång. 

Hur som, jag tryckte in näsan mellan balkongavskiljaren och våra innätade balkonger och hojtade på grannen, för andra gången idag. Hon hade handskar och jag fick två stycken.. Torpet i mitt hjärta, som jag brukar säga. 



Nu sitter jag här, efter att ha hällt i Stockholms blodbad i mitt huvud, med två plastpåsar över min Lilla My-frisyr, väl inpacketerat av diverse hårsnoddar. Det är tur att jag har mina luvtröjor så jag kan gå ut med hunden ikväll.. Ju längre färgen får sitta, desto bättre är det, har jag fått lära mig. Sex-åtta timmar borde bli bra.

Jag veeet inte var energin kommer ifrån, hypo is the shit.. 

Glossyboxen!!!



Såatte, jag prenumererar ju på Glossybox, då får man varje månad en liten box med diverse prylar för 139 spänn.. Jag kan ju lätt säga att produkterna i månadens box är värda mycket mer än så.

Månadens box innehöll (som ni ser ovan):
- Frans och ögonbrynsfärgning, vilket jag faktiskt tänkt köpa och ska köra i så fort jag orkar plocka mina ögonbryn, jag var alldeles för skakig av meds när jag försökte sist. Det är en "fullsize" förpackning!
- En girlie-energidryck som var riktigt god! Dock innehåller den grapefrukt och det är inte bra att dricka när man äter meds som jag gör, den slår ut dem eller nåt sånt, hindrar upptaget. Jag vet inte om jag blir så pigg av sånt där heller, jag kan dricka två muggar kaffe och sen somna om lixom, jag har väl nån defekt.
- Ett lipgloss från Anatomicals står det va? Underbart! Körsbär!!
- En liten flarra Hawaiian Tropic, solskyddsmojs, och det är ju jättebra. Jag är dålig på det där med solskydd eftersom jag aldrig "solar" och glömmer helt bort att solen hittar en fast man bara är ute och rastar sin hund.
- En primer-foundation-nånting, det är en provförpackning och den är sviiiiindyr i original, men antagligen jättebra, jag har inte testat den än.
- De små magnifika Maroccan Oil-oljorna (no shit!) som man använder till håret, det var en original och en för ljust/färgat hår. Jag testade originalet när jag tvättade håret sist, hade i en skvätt i handdukstorkat hår, och jag tror att den är helt fantastisk! Mitt hår blev mycket mjukare, det är aningens misshandlat eftersom jag inte varit hos en frisör på många många år, jag gillar inte när främmande människor tar på mig. Det känns inte lika oborstat som det brukar göra när det är oborstat heller..

Man vet aldrig vad man får, det är en liten överraskning varje månad! I en fin låda, glöm inte lådan, lådan är jätteviktig. Den här månadens box var en stor succé, och när de erbjöd sina kunder att köpa en extra låda med månadens produkter (fast de har typ tio produkter som de väljer ut fem stycken och skickar, ni hajjar?) så beställde jag en till! Dessutom köpte jag tre månader till..

Jag gillar det här! Som fan! Och nej, jag får inte betalt för att skriva det här, haha.. 

Stolt mammis!!

På gården har vi en hund, en collie, en satanscollie närmare bestämt. Hunden är en omplacering som tydligen har blivit väldigt misshandlad hos sin tidigare ägare. Jag tycker absolut att man ska försöka rädda hundar och ge dem nya hem, men i det här fallet så hade det nog varit bättre att låta hunden få somna. Den är naturligtvis rädd och stressad och sänder inga bra signaler och är allmänt hatad av alla hundar här på gården. Kvinnan som har honom är inte heller rätt person att ta över en sådan hund! Hon kan inte dra in kopplet när han försöker flyga på andra hundar för då biter han henne! Istället får han hoppa runt i sitt långa koppel och gapa och ha sig och sen ger hon honom godis.. Hunden ser förjävlig ut, han har stora tovor och jag antar att det är för att hon inte får borsta honom. Han haltar ganska illa och sist jag såg honom så trodde jag faktiskt att han skulle tippa åt sidan.

Min hund tycker inte om. Min hund skulle göra så att det blev en satanscollie mindre i världen om hon fick chansen. Jag håller dock i min hund när satanscollien kommer. Så hon har ju lixom byggt upp en avsky mot collies, speciellt de med svart teckning. När vi var på djursjukhuset för flera år sen så stod det en collie i korridoren när vi skulle gå ut och vi fick be dem flytta på sig så att mördarhunden vågade gå förbi..

Men idag!! Idag när vi var ute så såg vi en normal snäll collie, så vi satte oss (eller hon satte sig) och fick godis medan jag påpekade att det var en snäll hund, vilken tjusig hund, du ser vilken trevlig hund och min mördarbulle sa inte ett ljud! Den här träningen funkar jättebra!

                                         
Bilden är från när vi var och hälsade på Mormor, så här ser framsidan ut, så ni vet det.

fredag 13 juli 2012

Jeez..

Jag kan uppenbarligen inte ens prata om blodprov och kanyler och sånt utan att nästan svimma.. Det är tur att jag har snälla grannar som sitter med mig tills jag kan stå på benen igen. Jag trodde inte att jag skulle ta mig hem. "Ta några halstabletter" sa I och det gjorde jag, det blev lite bättre då och jag kräktes inte upp dem igen. Yay me..

Och ja, man kan tycka att det är jävligt lustigt att jag som helt frivilligt har betalat en person för att sticka nålar genom mina kinder ska vara så känslig, det kan man.


Allmän uppdatering om Annan..

Jag har till slut fått alla bokhyllor, cdhyllor och tvbänken på plats! Nu kan jag gå genom vardagsrummet och låtsas att det är normalt om jag bara håller blicken till höger.. Självklart fick jag några hissyfit på möblerna när det fattades mellan två och fem millimeter! Jag konstaterade att den enda lösningen var våld, och det funkade. Sen kom jag på att jag glömt att lägga alla kablar som hör till tv/dvd/vhs/skrivare bakom tvbänken, men det orkar jag inte riktigt ta tag i just nu, ska koppla in allt och se så det funkar innan jag våldar ut tvbänken, petar ner sladdar och våldar tillbaka den..

Igår var jag helt hjälpsam och ställde upp när en granne lite längre bort, som är polare med min bästa granne ovanpå, kom till min balkong och ville ha hjälp.. Hon hade fått nytt mobilt bredband som ville koppla upp sig till Estland.. Jag insåg att jag inte hade en aning om vad jag skulle göra och ringde till kundtjänsten, först fick jag prata med en jättetrevlig pojk som berättade att kortet inte var aktiverat om det står så. Det vore ju tokigt om det stod "kortet är ej aktiverat" eller "kontakta kundtjänst" istället för Estland! Sen blev jag kopplad till en inte lika trevlig pojke som suckade och stånkade och inte trodde på att jag inte var nån slags bredbandstjuv och ville prata med grannen (som inte fattade ett dugg och därför bad mig fixa lixom..). Han menade att det inte var aktiverat och att det gamla kortet skulle fungera fortfarande, vilket det inte gjorde. Men det visade sig att när den sa att "skriv in koden för att nåntingnånting operatörslåst" så skulle man trycka på avbryt! Helt logiskt..

Sen gick jag och handlade.. Jag köpte en massa noms och har petat i mig alldeles för mycket. Jag börjar inse mer och mer att jag har nån slags matrelaterad störning. Eller ett ohälsosamt förhållande till föda i alla fall.

Jag har tagit lite hand om mitt hår, som för övrigt är i desperat behov av en färgning. Jag är rätt jävla gråhårig, det började komma när jag var tjugo år.. Varken Mormor eller min mor är/var speciellt gråhåriga, ungefär som jag är nu skulle jag vilja påstå, och egentligen ska man ärva den genen på mödernet. Å andra sidan så vet jag inte ens vad farfar och farmor hade för hårfärg för de var helt vita i håret.. Vi får väl helt enkelt se var min gen kommer ifrån. Det stör mig i och för sig inte så jävla mycket, det gråa, det är mer det där dassbruna som jag tycker är tråkigt. Nu kom jag ifrån ämnet, jag har satt i Maroccan oil! Jag fick min Glossybox ju, och har tänkt att prata lite med er om den, den fantastiska lilla boxen som jag är tokkär i, men sen blev jag väl distraherad. Oh look, shiny! 


Nu vet jag inte vad jag ska säga.. Mer..

torsdag 12 juli 2012

"Kan du hjälpa mig..."

Mh, jag blev helt plötsligt nätverksfixare på gården.. Yay me.

onsdag 11 juli 2012

Känslan..

På nåt vis känns det som om jag sköljde av mig någonting på den där promenaden vi tog.. Det är en bra känsla, det känns skönt. Hade vädret varit lite mer pålitligt så hade jag tagit en till.

Det känns som om jag fick lite energi, och jag har styrt upp lite av det här med möbler som inte står där de ska. Tvbänken som stod i mitten av vardagsrummet står nu där den ska, bokhyllan som stod där tvbänken stod står i och för sig lite på halvflaj, men jag håller på med det just nu.. Det är så mycket porslinssaker och annat som jag är rädd om, saker från Mormor såklart, som jag måste flytta varsamt för att kunna riva runt med möbler.. Löste det som så: Böcker som stod i fel hylla till pappkassar, fina saker som står i hyllan som ska flyttas till hyllan som innehöll böcker. Minns ni de där pusselspelen där man var tvungen att skjuta runt rutor för att - i min variant - komma åt godiset som låg i ett hål? Mmm, så är det hemma hos mig, fast utan godis.. Tror att jag kanske "löste" pusslet på nåt annat vis, men ändå..

Penny tog chansen att hoppa upp på bokhyllan och lägga sig i mitt höganäskrus igår.. Det stod uppe på bokhyllan dårå. Där nedanför stod jag och försökte prata ner henne, och hon bara blängde på mig. Hon hoppade inte ens ut när jag lyfte ner hela kruset med henne i! Jävla muppkatt..


Som jag avskyr de där tapeterna, by the way..

Det slog mig..

Att jag kanske är waaaay much older än en del av er.. Och när jag säger att jag hoppar upp och ner som Brasse så kanske ni kids inte har en aning om vad jag pratar om.

Så varsågod!


måndag 9 juli 2012

When, who, where?

Jag vet inte vad som ledde in på det hela, men frågan är: När fan dejtade jag Tysken??

Jag har rotat i mina gamla bloggar för att hitta svaret, men jag är ju så jävla kryptisk! Jag är rätt säker på att det måste vara honom som jag var och såg Ice Age 2 på bio med, men jag minns inte ett skit av det.. Ja, det var länge sen, jag vet.. Men det stör mig som fan! Att inte komma ihåg!

Kan ju också konstatera att jag var fan så mycket roligare förr.. Hade en massa roligare saker för mig också.

---

Dessutom lagar jag pizza nu, helt wild and crazy..

söndag 8 juli 2012

Papps!

Jag ringde Pappa som fyller år idag, efter lite funderande kom jag fram till att han fyller 65 år. Det trodde jag i och för sig att han gjorde förra året.. De hade fullt hus och valpen försökte äta upp sin fäll, så det var väl allmänt kaos..

Vi skulle höras när han tar sig mot stan nån dag.. Jag undrar om min hund skulle äta upp hans valp, annars skulle det ju vara kul att åka ut en sväng, men hon är ju en sån surtant!

Gårdagen..

Jag kände att jag verkligen ville gå ut till kyrkan igår, men när vi började gå kändes det eländigt långt och luften kändes tjock och andningen tung. Jag är ju så jävla rädd för att inte kunna ta mig hem igen.

Men vi gick vidare, genade genom spåret och ut på en grusväg som visserligen går förbi nyare radhus men som leder upp till bonden. Mellan staden (radhusen) och bonden sträckte sig gigantiska rapsfält, och är nånstans så lättade luften. Vi följde grusvägen genom bondens gård och vidare mot den större vägen, det är en bra jävla bit att gå, speciellt när jag insåg att hans brevlådor satt i slutet på den vägen! I stan klagar de över att vi eventuellt ska få postboxar längst ner i husen istället för att brevbäraren ska springa i trappor... Det sätter saker i perspektiv. Nu vet jag inte hur långt det var men en god bit, 15 minuters promenad i alla fall..

Vi kom ut på den större vägen och svängde vänster mot kyrkan. Det var inga hästar ute i hästgården, det var lite tråkigt, och det var bröllopsfest i kyrkskolan som ligger mitt emot kyrkan. Vi satte oss på trappen till kyrkan och jag tog en rök, hunden fick lite torrfoder och vi delade på vattnet. Vi gick in på kyrkogården och gick runt kyrkan till en grav som jag brukar titta till, det är ett par som mormor och morfar bodde hos en gång i tiden, de har en stor grav men inga barn och ingen som sköter den. Ibland brukar jag hälsa på och lägga en blomma om jag har nån.

Sen gick vi och satte oss i minneslunden. Hunden förstod inte riktigt varför Mormor bodde i en trädgård, men hon satt snällt och lyssnade på mig. Vi tände ett ljus och jag tog lite fina bilder, för en gångs skull fick jag ta kort på hundskrället, utan att hon envisas med att vända sig bort. Hon var väl trött..

Sen vände vi hemåt igen, vi tog nästan samma väg tillbaka, men jag hoppade över "genvägen" genom nässlorna. En bit efter att vi kommit in bland villor och cykelbanor så blev luften så där tjock igen.. Den tog oss väl två och en halv timme ungefär, kanske lite mer, vår lilla utflykt. Det kändes skönt när jag kom hem, det kändes bra att ha varit där. Lantluften var bra för både kropp och själ och när vi gick där längs åkrarna så försökte jag komma ihåg vilka sädesslag han hade satt, förutom raps då, och vad blommorna hette som kantrade grusvägen.

När jag hade matat alla djur och det där som ska göras på kvällen så satte jag mig på balkongen med ett glas Vana Tallinn, det hade Mormor gillat.. Det kändes som en bra avslutning på dagen. Hunden somnade som en stock..

Jag verkar ha sovit mig igenom sommarens största regnoväder, det sägs att det har åskat? Se där..

lördag 7 juli 2012

Hälsar på

Det kändes omöjligt att gå ända hit men så fort vi kom ut till de ändlösa rapsfälten så blev luften klarare och stegen lättare.


Ett år sedan, 7 juli 2011

Idag är det Mormors födelsedag. Hon hade fyllt 89 år idag.

Och vi var osams. Det gör så jävla ont i mig när jag tänker på hur mycket sorg jag orsakade henne för att .. ja ni vet varför.

Jag har inte skrivit nåt viktigt i bloggen idag för ett år sen, bara hur frustrerad jag var över att inte få hjälp av alla de människor som jag hjälpt under åren. Men det löste sig eftersom jag har världens bästa grannar.

Men jag minns, jag minns att jag i alla fall ringde till Mormor, eller om hon ringde mig. Så jag grattade henne över telefonen i alla fall. Jag önskar att jag gjort vad jag hade gjort de senaste åren och bakat en fin tårta åt henne och umgåtts, bara hon och jag. Kunde jag gå tillbaka i tiden och välja om så hade jag gjort det. Min mor var hos Mormor när vi pratade i telefonen och hon tog över luren och frågade om jag inte ville komma och fika, jag sa ifrån.

Jag tänker att vi kanske ska och gå till kyrkogården idag. Vi har en väldigt fin gammal kyrka utanför stan här på min sida, och jag ordnade så att hon fick begravningen där även om hon själv ville ha den i det tråkiga och fula kapellet som inte ens är en kyrka vid den stora begravningsplatsen. Vi begravde morfar där, men de ligger båda i minneslunden i den här fina gamla kyrkan nu. Jag har inte varit där ute, det är ändå en bit att gå och jag vill inte ha sällskap av nån annan än min hund. Jag har inte varit där ute sen begravningen.

Det är lika kvavt och äckligt vindstilla som det var förra året vid den här tiden. Jag har svårt att andas och det har väl flera orsaker.

Jag älskar dig Mormor, fast jag aldrig kunnat säga det. Jag hoppas att du har förlåtit mig för alla mina misstag. Förlåt.

Ett år sedan, 5 & 6 juli 2011

Sådär, igår för ett år sen så damp det där jävla brevet ner, om att jag stulit pengar. Själv satt jag utan pengar och fick kattmat av grannen, vilket gjorde att det kändes som ytterligare ett hån. Jag blev också utskälld för att jag inte kom och besökte mormor en enda gång under tiden min moster var i stan.. Det är rätt skrattretande när det kommer från en person som är i stan för första gången på tio år och hälsar på sin mor.

Jakten på lampan fortsätter.. Kollegan gjorde ju naturligtvis ingenting, och inte heller min mor. Jag hörde mig för om någon kände till det här cafét som den skulle ha hamnat på, det var det ingen som gjorde. Det fanns inte heller registrerat som företag och jag fick tillslut tag på en person i kommunen som skötte om sånt där med näringsverksamheter, hon kände inte heller till stället.. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, och bad min granne ringa några samtal åt mig, så uppgiven och trött och hysterisk som jag var.

Jag fick tillslut ett namn på en person som sades sköta cafét och ringde henne! Hon "kände inte till" att hon fått nån lampa trots att jag senare fick höra av kollegan som gett bort den att han personligen gett den till henne.. Helt plötsligt minns hon lampan men tror inte på mig, tror inte på att jag är den jag säger mig vara, hon kräver att någon "bekräftar" detta. Vilket varken min mor eller kollegan tänker göra. Kollegan säger dock att han ska hämta den "nån gång i veckan". Hela huvudet snurrade av alla lögner, och fler skulle det bli.

Runt den här tiden började jag få de här fruktansvärda migränanfallen, och det är ju inte så jävla konstigt när man ser tillbaka på det. De kommer inte så ofta längre..

"Och mormor ringde.. Hon saknar mig, och jag saknar henne." Jag ångrar det där grälet, ett riktigt ordentligt gräl som hon blev indragen i. Jag vet inte vad jag hade kunnat göra annorlunda men jag ångrar att jag lät dem komma mellan oss så där.. Visst fan bråkade vi, hela familjen har alltid bråkat med alla vid olika tillfällen, men jag ångrar det.. Vi var båda två ledsna över huset och allt krångel, och jag lät de där två hemska människorna komma emellan oss. Jag kände att jag blev behandlad som en hund, de utnyttjade mig för att jag gjorde saker som var tvungna att göras och de ignorerade mig när jag mådde dåligt, för jag hade ändå inte med saken att göra. Jag kände att jag var tvungen att sätta ner foten, vill de ordna "allt" så ska de fan få se hur mycket som blir gjort när jag inte finns där, alla de där osynliga sakerna som bara händer.

De kan ingenting, de vill ingenting och de förstod inte hur de skulle kunna tömma huset på de saker som skulle slängas.. Så de ringde min pappa. Det fick jag höra av honom, och han berättade att han bett dem dra åt helvete. Han hjälpte mig för att jag bad honom, för att hans enda barn för en gångs skulle bad honom om något.

fredag 6 juli 2012

2 kv..

Jag har nästan fyllt säcken, och det känner jag mig ju jävligt nöjd med. Jag är annars en mästare på att skjuta på saker till sista sekunden. Eller dagen.. Jag slängde en billig och ganska värdelös hundsäng som jag köpt vid nåt tillfälle, och lovade henne att jag skulle köpa en ny istället. Lovade att köpa en ny tross också, eller "dragpryl" som det heter här hemma. Det blev ju lite mer som åkte med när jag ändå höll på, så jag har väl städat typ två kvadratmeter.

Det är jävligt lätt för utomstående att döma.. "Det är väl bara att.." säger de, och jag orkar inte ens förklara då. De runt omkring mig kanske inte heller förstår, men de accepterar och tror mig. Jag har lixom stagnerat det senaste året, fastnat i det. Som jag sagt, en frisk person med ett normalt skyddsnät och allt det där hade kanske klarat det bättre, nu är jag en person som redan innan allt "det där" var sjuk, sjukare än vad jag varit tidigare, och i stort sett utan skyddsnät. Inte helt utan, det är orättvist att säga så mot de som försöker vara där för mig, men utan en närmare krets i alla fall. Hunden gör inte så mycket nytta, även om hon är väldigt bra att krama på när det behövs.

Men nu är vi snart på ett brytdatum, där allt stannade totalt, och det känns lite som ett "nyår" lixom. Jag vill försöka ta ett steg framåt. För att göra det känner jag att jag behöver gå genom elden. Det kanske låter som om jag är en självplågare nu, och det kanske jag är för en del av mig vill inte må bra, men jag känner att jag måste göra så.

Känner att det är mycket elände och sjukdom i bloggen nu, och jag vet inte om jag själv hade orkat läsa den om jag inte var jag. Ska försöka peta in lite roligare saker, med resultatet att det blir en miljard inlägg per dag istället. Yay you..

torsdag 5 juli 2012

Feeeeeel!!!

Hoppar upp och ner som Brasse här och skriker "Fel, fel, felfelfeeeeeel", i alla fall på insidan.. Och det får jag göra eftersom det är min blogg och mig själv jag rättar..

Ah, helt fel på dagens "Ett år sen".. Men eftersom jag skrivit en mindre uppsats och jag vill ha kvar det, för min egen skull alltså, så får det väl vara där dårå..

Ett år sen, 5 juli 2011 (30 juni 2011)

För ett år sen skrev jag mer om lampan, och jag ger er lite bakrundsinformation..

Min mormor föddes 1923, hemma i kökssoffan hos sina morföräldrar i Skåne. Hon brukade berätta att det första hon såg i livet var sin morfars fotogenlampa. Ni vet en sån där fin lampa med kupa och snirklar? Hennes morfar hade vid nåt tillfälle tagit bort fotogengrejen och kablat den så den gick att använda med elström. Jag minns inte hur det gick till när mormor fick den men den har hängt i matrummet i hela mitt liv, hon fick kanske ärva den när morföräldrarna dog. Min mormor är uppväxt hos sina morföräldrar (historien upprepar sig..) för att hennes mor inte riktigt ville ha henne, när hon fick mormor så var hon ung och ogift och när hon sedan gifte sig med en annan man än mormors pappa så ja, blev mormor kvar hos sina morföräldrar. 

Nåväl, lampan har hängt där i alla år. När mormor sen fick flytta från huset till en liten lägenhet så fanns det inte plats att hänga upp den där, det fanns inte plats för ett köksbord heller, så den hängde kvar, tillsammans med allt det andra som inte fick plats. I allt härj när min mor och moster hoppade in och började riva i saker så "försvann" den. De hävdade att de "ringt och ringt" till mig och jag inte har svarat, vilket helt enkelt inte var sant eftersom jag aldrig stänger av min telefon, men eftersom de inte "fick tag" i mig så hade jag inte längre nåt att säga till om. Jag ringde naturligtvis min mor och frågade var den var, eftersom den var viktig i alla fall för mig och mormor. Jag fick svaret att hon gett bort den. Hon hade gett den till en kollega, av nån orsak som jag inte minns just nu. 

Jag talade om för henne att det var helt oacceptabelt och att hon helt enkelt fick lov att be om att få tillbaka den och förklara situationen. Sånt här tycker min mor är pinsamt och det går ju inte an att vara pinsam. Hon kontaktade ändå sin kollega och det visade sig att han hade gett bort den! Till nåt café i en by en bit härifrån.. Till min mor ska han ha sagt "Ojdå, ja den får vi försöka få tillbaka" och det lät ju förstående. Jag skriver för ett år sen ordagrant "Han får försöka, sen försöker jag. Då blir det bra. Jag brukar lyckas med det jag försöker." Så långt hade vi kommit med lampan för ett år sen. 

De kallade mig hysterisk, när jag hade panikångest och grät och skrek i telefonen, de frågar om jag inte tar mina mediciner. "Ångesten kommer och går, och det är väl bättre än att den är konstant. Tålamod är noll. Trevlighet är noll. Snäll är noll. Allt annat som är trevligt och skoj är också noll.."

Jag skriver sen vidare om en sak som brukar få de mest vänligt ställda människor att inse att jag kanske har fog för att hata min mor som jag gör.. Påsken innan flytten ville jag göra speciell, eftersom det skulle bli den sista helgen i huset. Mormor orkade inte längre bjuda på middag och laga en massa mat och serva alla, så jag bestämde att vi skulle överraska henne. Hon anade ju ugglor i mossen men hon hade inte väntat sig en full påskmiddag med allt som är brukligt. Jag bestämde vad vi skulle ha, pekade med hela handen åt min mor och sa till henne vad hon skulle handla och göra och mormor var så glad! Vi åt mat och drack gott, och flyttade oss sen in i vardagsrummet med godis och drinkar som var brukligt. 

Då, då mina vänner.. Då berättar min mor att hon har planerat mormors begravning. 

Hon berättar att hon känner Promoes pappa, som har en begravningsbyrå. Ibland hoppar Promoe in och hjälper sin pappa med firman, och tänk vad skoj det skulle vara om han var med på begravningen! Tänk om han skulle stå där med sina dreads och långa skägg och piercingar, i kostym! Haha! (Promoe är säkert en jättetrevlig kille och de är säkert jätteseriösa i sitt arbete, men att välja begravningsbyrå för att det "skulle vara skoj!" är en väldigt olämplig sak att säga.)

Mormor blev ledsen och suckade nåt om att "ja, då är jag ju ändå död" eller nåt i den stilen, jag bet ihop hårt för att inte förstöra påskaftonen totalt. Min mor skrockade vidare om hur skoj det skulle vara.. 

Jag tog upp den saken vid ett senare tillfälle, när vi ordnade begravningen rättare sagt, och sa åt henne att det  inte var okej att säga så. Hon menade att ingen tog illa upp och jag berättade att det bara var hon som tyckte att det var roligt. Jag valde en annan begravningsbyrå.. 

Kaffe..


Idag börjar vi dagen med Kalle Baah, och många minnen. Bra minnen! Även om de människorna inte är kvar i mitt liv längre, alla de där som jag umgicks med. Dörren var alltid öppen, vännerna kom och gick - på ett helt annat sätt än vad de gör idag så att säga - och världen var lite gladare.

onsdag 4 juli 2012

Paket and stuff..

Kom nyss hem från Ica och Apotek och allt det där.. När jag säger "centrum" så menar jag i de allra flesta fall vårat lokala centrum en liten bit bort, inte centrum-centrum som är stan som jag helst undviker så mycket jag bara kan..

Jag köpte Resorb brustabletter eftersom jag dricker för lite och får mineralbrist ganska fort, jag tror att jag har ett något över det normala-saltbehov. Jag köpte vitaminer, för vegetarianer, eftersom jag tror att jag behöver tillskott på b-vitamin också. Känns som om jag lever på sånt här skit, har tidigare börjat med magnesium-tabletter eftersom jag fick hysteriska sendrag i hela låret och det tyckte jag inte så mycket om, men det har jag inte haft en enda gång sen jag började med magnesium! Brister av i stort sett vilken mineral eller vitamin som helst verkar kunna leda till depressioner av nåt slag så det är väl lika bra att noma sånt.

Ooooooch så glossyboxen då!!

Och glass..


Ett år sen, 4 juli 2011

Eftersom jag har en bild på en bok så antar jag att jag fortfarande läste böcker.. Jag längtar efter att läsa om vissa böcker, ominstallera dem i min hjärna lixom..

Förra året då, det verkar ha varit ännu en omöjlig dag. Jag skriver om att jag i stort sett slutat äta och att jag bett andra människor att ringa mina samtal för att jag inte klarar av att prata med fler idioter.. Det handlar om den där jävla lampan, tror jag.. Men vi kan gå in närmare på det om några dagar.

Jag stod också i begrepp att byta efternamn, jag tog min pappas namn för nästan ett år sen. Jag beställde papper om det som aldrig kom och beställde nya och så vidare och till slut fick jag en hel bunt samtidigt, dock var det fel eftersom det gällde namnbyte vid giftemål och nåt sånt hade jag då fan inte. Jag gjorde det för att skala av mig nåt gammalt, för att komma tillbaka som en bättre version. Precis som med bloggen, jag döpte den till "RockerAnna 2.0" av en anledning, och under året har jag försökt avgöra om jag gör saker av gammal vana eller om det verkligen är jaget som talar. Mh, det har varit många bakslag när jag springer tillbaka till min säkra gamla person.. Jag tycker inte speciellt mycket om mig själv, jag ser mig själv göra saker som jag sett andra göra och föraktat dem för det.. Förakta är kanske ett starkt ord, det har jag gjort ibland, ibland har jag nog bara stört mig på dem.. Oavsett så känns det ju inte bra! Den enda vägen är framåt och jag ska framåt till nåt bättre. Det är en process antar jag, den måste få ta tid..

Ett viktigt tillägg i det här med namnet, min Mormor var på min sida och hon förstod varför jag gjorde det, hon tyckte att jag fick heta vad jag ville. Min mor tog det hela mindre bra..

Jag blev kallad en massa saker under den här tiden, som jag tog upp sist också. Omöjlig, gapig, envis, självisk med mera.. Och ja, vissa saker är jag. Jag släpper aldrig taget om något som jag vill ha, jag vet inte när jag borde ge mig och jag vänder upp och ner på världen för att komma åt det. Sådan matte, sådan hund heter det ju..  Men jag är inte självisk, det ska vi också prata om senare..

Hejje..

Jag lever! Den här månaden är tuff, det har snart gått ett år.. Det är därför jag tar upp förra året.. Jag behöver skriva om det, det finns saker som jag inte kunnat skriva om och kanske kan jag göra det nu. Jag vet inte.. Jag minns inte riktigt all den där ångesten och sömnlösheten och ilskan. Jag vet ju att det var så, men jag minns det inte riktigt. Och det är ju skönt..

Vi pratar om nåt annat, ska ändå snart lägga upp ännu ett inlägg..

Idag har min andra Glossybox landat! Så jag ska ta mig till affären och hämta pakeeeeet.. Jag ska väl handla lite när jag ändå är där.. Vilken dag som helst så landar det dessutom ett stort paket från animail med kattmat och råttmat och stuff.. Jag fick en kopia på min vidare sjukskrivning som tydligen bara är till den 3:e augusti och brev från kassan som ger mig lite pengs.

Jag orkar knappt läsa några bloggar, ibland går jag in på dem och tänker att jag ska men sen flyter alla bokstäver ihop och jag tänker "senare".. Videobloggar är jävligt praktiska! Haha..


måndag 2 juli 2012

Ett år sen, 2 juli 2011

Jag går tillbaka och tittar i förra bloggen, vad jag skrev innan jag slutade.

Jag hade precis fått ett brev av min moster där hon anklagar mig för att ha stulit 4500:- från huset. Hon talade också om för mig vilken hemsk människa jag är, hur egoistisk jag är, hur jag skriker mig till vad jag vill ha som jag alltid gjort sedan jag var barn. Hon hotade att polisanmäla mig. Summan gick sedan ner till 2500:- har jag för mig och några månader senare så hittade min mor kuvertet med de här pengarna bland sina egna papper. Kan tilläggas att ingen annan trodde att jag stulit några pengar, behövde jag pengar så bad jag om det. 

Jag hade fixat med allt så här långt. Jag hade sett till att Mormor fick en lägenhet, jag hade valt lägenhet, jag hade sett till att den var målad och tapetserad till inflytt. Jag ordnade kartonger (pappa kom in till stan och körde mig) och började packa huset, och när Mormor åkte in på sjukhuset såg jag till att hon fick ligga kvar över helgen, trots överbeläggning, jag ringde min pappa och bad honom att hjälpa mig flytta under tiden hon låg inne och packade allt som jag trodde skulle med på en helg, ensam. Han sa ifrån sig ett jobb för min skull. Vi, han och jag, flyttade allt, jag ställde i ordning lägenheten, möblerade och packade upp, tog emot Mormor när hon kom hem. Sen tyckte min mor och moster att de skulle börja göra nytta, de rev upp och ner på allt jag gjort i huset, slängde saker som inte skulle slängas, gav bort Mormors antika lampa som hon var född under. Jag var arg, jag var sönderkörd, manisk, trasig och ledsen. Jag hade panikångest och blev kallad "hysterisk". Mormor blev indragen, fast jag tyckte att jag och de där två kunde reda ut det där själva, alla blev osams. 

Jag fick tillbaka lampan.. Mycket samtal fram och tillbaka för att leta reda på den, många tårar och ja, en hel del skrikande. Jag fick tillbaka den

Det var det här som till slut fick droppen att rinna över angående att byta efternamn.. 

Det är mycket hat och ilska och ångest i de där inläggen.. Det här var, vad jag trodde, slutklämmen på helvetet. Jag hade fel, naturligtvis.

(Hade inte alls fått brevet än, men blivit anklagad för att ha stulit grejer och pengar..)

söndag 1 juli 2012

Trött och less..

Ja, tröttheten har flyttat in permanent tror jag.. Dessutom är jag bara less på allt och alla idag, jag hamnar där ibland. Då stänger jag in mig litegrann..

Jag försöker göra nåt idag, vi var på IKEA häromdagen och jag köpte bland annat en lampa som jag tänkte ställa i en av bokhyllorna i sovrummet för att få lite mysbelysning. Köpte jag glödlampa? Nope.. Hade jag nån passande? Nope..

Men jag har vattnat blommorna, i sovrummet då, i alla fall.. Dammade dem med dammvippan också, orkar inte duscha dem. Jag vattnade garderobsblomman som står i hallen också! Den är döende.. Jag är tydligen den enda människan i världen som inte kan sköta en garderobsblomma!

Jag sover skitdåligt, vaknar och tycker att jag inte kan andas ordentligt. Jag tror att jag har nån slags liten förkylning som inte bryter ut ordentligt, jag hostar och nyser, kanske är det därför? Eftersom jag sover så dåligt så sover jag jävligt länge istället.. Och när jag är uppe så är jag trött.

Inatt hade jag en sån där dröm igen.. Tattarjävlarna som köpte huset gick runt och tiggde möbler, vilket jag tycker är ett jävligt skabbigt beteende, och i mina drömmar så har de en massa fotografier och grejer som jag inte får tag i, vilket gör att jag bryter mig in. Jag har drömt det några gånger nu. Alltså, tattarjävlarnas tiggeri är inget som jag drömt om, de gjorde verkligen så.

Den här månaden kommer att bli den jävligaste.. Jag kommer nog att ge er höjdpunkterna, om jag orkar. Jag trodde verkligen inte jag skulle leva idag. Kanske därför jag inte kan andas om nätterna..