Shellshock.

Får lite prestationsångest när jag faktiskt kan vänta mig läsare hit..

Jag blev helt vansinnigt lovebombad idag. Fick höra en hel drös med fina saker om mig själv, eller hur andra uppfattar mig, och om min del i vår lilla grupp. Det är svårt att ta till sig så mycket. "Viktig" var ett adjektiv som flög förbi.. För det är väl ett adjektiv? Jag kom dock därifrån med känslan av att jag gjort en av mina "föreläsningar"..

Igår fastnade jag med M vid rödlyset efter att vi blivit avsläppta på stationen, han menade att han uppfattade mig som "uppvarvad" som det heter på dårhuset. Jag hade inte ens reflekterat över vilken fas jag var i, för det är så främmande för mig att vara hypoman samtidigt som jag mår så dåligt som jag gör. Min association till mani är något positivt. Även om K som jag pratade med imorse inte riktigt hade den uppfattningen.. Nåväl, jag funderade på saken och insåg att M hade helt rätt, ju mer jag känner efter ju tydligare blir det. Det är naturligtvis en reaktion på att jag gått ut i aktivitet med allt vad det innebär, speciellt nu när jag kämpar med sån svår ångest och måste skydda mig själv från den. Skydda mig från att andra ser den.. Tyvärr betyder det ju då att jag kommer att gå ner i en depression och den är mindre rolig.

Jag fick också en förfrågan av T om att läggas till på fejjan! Jag har svårt att se varför andra skulle vilja ha kontakt med mig, och det känns bra när andra tar initiativet till det. Även om jag är oerhört långsam med att fatta när folk hintar om det..

Nu är det i alla fall helg och jag har inget mer jag behöver göra ute i den stora världen. Jag kan tänka mig att det blir att se ikapp på mina serier och försöka att göra nåt här hemma. Nä, jag har svårt att samla tankarna just nu, vi får fortsätta min monolog senare mina vänner.